Vi har bland annat jobbat med utläggning av kabel i Linasundet i Södertälje. All kabel till belysningen på dykdalberna var från 70-talet och hade gjort sitt. Så vi rullade ut ny kabel. Med hjälp av dykare fick kabeln is skydd och klamrades som det skulle. Elektrikern installerade och såg till att få fart på belysningen. Vi assisterade under perioden som plattform.

Arbetet hade beräknats att ta en månad, men vi gjorde alltihopa på ca två veckor.

Så ett visst flyt hade vi.  

Vacker morgon i slussen.

Det var fyrbjörns dykare vi lånade under perioden. Fyrbjörn hade annat jobb under tiden. De  körde sten från Underås och in till Södertälje och bättrade på kanalslänterna. Här ligger de med fören utanför vår fartygslångsida. Och dykarna hämtar verktyg ombord på Fyrbjörn.

Dykaren Olle blir påklädd utrustningen av dyk medhjälparen. Olle är absolut den yngsta av oss anställda.

Mats E ligger på magen och assisterar med verktyg till dykaren. En annan håller honom i benen.   

Elektriker och dykare i samspel.    

Temporärt hade vi lyktor som gick på batteri då den vanliga belysningen inte fungerade. Lyktan är inte med på bilden, utan bara trästolpen och batteriet 

Det blev inte någon roligare blogg den här gången. En länk om Södertäljekanal.

Det lär ha legat slott vid Linasundet, och i dag kan man se ruiner av något, då man kör förbi i Kanalen.

Ha en bra kväll.

Den här gången bjuder jag på några bilder bara.

Hösten är väldigt närvarande.

Höst morgon i Dalarö.

Våffelstugan i morgonsolen.Dalarö

Fyrlins i höstsolen

På besök ombord på min ordinarie arbetsplats, under en sjöräddningsövning.

Ett möte i kanalen.

          Min kompis Zorro får åka med i bland på jobbet. Han har revir på nästan alla öar.

I alla fall där vi har fyrar att besöka. Han springer aldrig långt.

Han är mera orolig för att bli från åkt, faktisk.

Vi har åkt i från honom någon gång, men upptäckt att han varit kvar på fyren, i god tid. I början ylande han inne i fyrkroppen(när han var valp), då jag klättrade upp för att underhålla utrustningen. Det ekade spöklikt och skärande. Rätt jobbigt faktiskt. Än i dag är han väldigt glad då man kommer ner från fyren. Eller alla fyrar! Roligt och komiskt är det då vi kör i smala kanaler t ex Baggensstäket eller Väddökanal mfl. Då skäller andra hundar på Zorro, då de ser att han står på däck. Och han skäller tillbaka om de kommer i närheten av båten. Likaså med kråkor och fåglar som vill ta en mumsbit av snäckor, som kommit upp med en begagnat sjömärke/prick. Inga fåglar ska sitta på hans båt. Så fort vi kommer till bryggan i Södertälje, far han som en pil upp i slänten och jagar kaninerna. Väldigt spännande är hund dagiset, då de promenerar förbi på motstående kanalslänt. Sex hundar i koppel är spännande! Nosen jobbar och han vädrar in hela Södertälje, ser det ut som.

Han älskar att åka till jobbet. Tänk om vi människor hade hans lust att åka till jobbet! Han blir duktigt trött av att jobba   Då han har varit med en hel del och är allmänt sliten, lägger han sig platt innanför dörren och vill hellre stanna hemma med barnen och få sova lite till på morgonen.

Genom jobbet åkte vi i veckan förbi Stallarholmen, för att genomföra jobb.

Det blev bla en bomkörning. Men något fick vi gjort i alla fall.

Slår mig att jag ser nya saker nu på sjön, när det är höst och alla träd har tappat sina löv.

Hus som är inväxta kommer fram som siluetter ur mälarens gråa alar, askar och pilar.

Mälaren är ett stort grodhav    

Möte med bogserbåten Karl Alfred och timmerpråm. Det är inte så vanligt nu förtiden att se bogserbåtar och med timmer körningar. Vi ser aldrig timmerflottar. Det fanns nog då jag var barn, men inte nu.

Minns timmerflottar som var låsta i knippen med björnar, i Edeboviken.

KarlAlfred med timmer från Ridön. Transporterades till kajen vid stickudden, Stallarholmen/Kolsundet.

 Ridön.

Stallarholmsbron. Påväg tillbaka mot Södertälje. Många gånger har vi privat stannat och tankat vid sjömacken. Annars har vi tagit upp båtar vid Tegelbruket. Eller trevligt, fått kaffe hos Niklas farbror Kurre.

Stallarholmen

Ännu en båt: Univoyager som ska slussa in i mälaren. Förmodligen till Västerås. Södertälje sluss.

Hinner inte med allt:

Jag har inte kunnat hinna med att åka till gravar och tända ljus och utsmycka, som en del gör. Har lite långt att åka bara för den saken. Så jag fick tipset av en god vän, som jag har kontakt med på FB att jag kunde besöka någon kyrka eller minneslund i närheten. Så jag och grabben åkte upp till Domkyrkan och kunde få den saken gjord också!  

Så vare ljus.   

Är det här man skickade in döingarna? Någon som vet?  

Sommartid är det café i de tre små stugorna.  

Roggeborgen, rakt fram och Domkyrkan till höger.

Strängnäs Domkyrka är en treskeppig gotisk tegelbyggnad, ersatt den ursprungliga träkyrkan.

Byggd på en tidigare för vikingarna en mycket viktig offerplats. Bygget påbörjades ca 1250 och ett nytt parti invigdes 1291. Och nya delar uppkom under 1300-1400- talen. Men den karakteristiska tornhuven uppfördes först på 1740 talet. Kyrktornet är 75 meter högt.

Båda våra barn är döpta i Domkyrkan. Rospiggarna har uppskattat att få komma och se kyrkan. Inte glömma dopen, då heller.   Vill du veta mera om historia runt Domkyrkan så läs. Där finner du mera bilder!

De här fina skrifterna finns på en byggnad som heter Djäknegården. Europaskolan(frigymnasium sedan 1994) har den som skolans aula, hyrs också ut till kommunfullmäktiges möten och andra sammankomster. Jag har varit dit och röstat.

Souterrängvåningen disponeras av elevrådet och skolans föreningar. På läktaren finns EuropaCafeét som besöks av elever och lärare.

Så tack min kära barndomskamrat för tipset; att gå till kyrkan och tända ljus. Ni fick mera att läsa om!